Augustpriset och Westö

Det finns i Norden några författare som uppfyller också gamla tiders ideal. Det vill säga de har förmågan att berätta och arbeta med språket. Vän av ordning säger då med visst fog: Det är väl det som är ett författarskap. Jo men... Den episka berättelsen har länge fått stå tillbaka för mer politiska korrekta teman. Berättandet för berättandets skull utan politiska poäng att plocka hem har skuffats undan eller lyst med sin frånvaro. Därför gör det mig ont att Kjell Westö som skrivit en av de mer engagerande berättelserna i år inte ens är nominerad till Augustpriset. Det räcker inte med att skriva på svenska, man måste tydligen vara bofast här också.